Friday, August 14, 2015

Chokladbollens historia, del 1: "negerboll"

Det saknas definitivt inte debatt om ordet "negerboll". Idag är det rätt svårt använda termen i offentliga sammanhang utan att någon protesterar. Eller åtminstone skruvar på sig lite besvärat. Eller rentav utbrister i spontana glädjeyttringar över att den antirasistiska PK-maffian utmanas! "Chokladboll" är i praktiken den neutrala vardagstermen för den kylda bakelsen med bas av smör och havregryn, smaksatt med kakao och till slut rullad i pärlsocker eller kokosflingor. "Havreboll" och "kokosboll" (eller "cocosboll") har använts som alternativa benämningar, men är idag främst beteckningar för andra godsaker.

Jag själv säger, skriver och tänker "chokladboll". Det är till att börja med befängt att benämnda något, allra minst ett bakverk, med ett ord som bygger på laddade skällsord. Det är ju som att ha maträtter med namn som "kukpaj" eller "luderkaka". Samtidigt är det också långt värre än de tillspetsade exemplen. "Neger" är ju ett rasepitet med historik som bottnar i vit rasism, brutal europeisk kolonialism och aktivt motstånd mot grundläggande mänskliga rättigheter för svarta.

Så länge som jag minns har "chokladboll" varit det mest funktionella ordet. Men jag minns också tydligt att "negerboll" var ett acceptabelt alternativ upp i tonåren (jag är född 1980). Det var ju också lite busigt förbjudet för många. "Neeegerboll" sas det gärna. För, oj, så skojigt det lät! I alla fall när man var omogen och okunnig. Jag minns helt ärligt talat inte om jag sa det bara sådär själv, men jag tror inte det. Däremot har t.o.m. en vit, aningslös, medelklass svenskunge som jag själv ett klart minne av att "chokladboll" rent logiskt var vettigare. För vad i helsefyr har svarta människor med bakverk att göra? Så där har ni min rätt okontroversiella personliga ståndpunkt i Den Stora Chokladbollsfrågan.

Det här ska inte handla om mina egna åsikter. Det är främst inlägg för att försöka öka kunskapen om bakverkets historik och en översikt över hur de olika namnen på det använts. Jag har läst spridda skurar om hur de olika orden använts här och var, men inget alltför ingående. Jag vet att det råder stor enighet bland språkhistoriker och äldre svenskar att begreppet dök upp någon gång på 1940-talet, men utan några skriftliga belägg. Peter "Hexmaster" Olausson har på sin blogg Faktoider skrivit om dess "så har det alltid hetat"-status och har även fått flera bra uppslag i kommentarfältet. En kommentar från maj i år var den som intresserade mig mest, för den tipsade mig om att Kungliga Biblioteket (KB) har digitaliserat sina dagstidningar och gjort en allmän söktjänst tillgänglig. Äntligen!

Jag bestämde mig därför för att göra sökningar på de fyra huvudsakliga ord som figurerat kring chokladbollen och se i vilka sammanhang de använts. Det här är den första delen av fyra där jag går igenom historiken för orden "negerboll", "chokladboll", "havreboll" och "kokosboll" i tur och ordning. Jag kommer även ta med redogörelser för varianterna som bildats med "-bulle" istället för "-boll", och även stavningsvarianter som "cocosboll". I en femte och sista del kommer jag runda av med lite sammanfattningar och enkel sökstatisk samt en genomgång av debatten och hur synen på orden har förändrats. I sista delen kommer jag också bjuda på lite egna slutsatser och andra exempel på kopplingen mellan rasism och godsaker, t.ex. Cloettas totalt bortglömda användning av blackface i lanseringen av Plopp Lakrits och den numera ökända lakritskolan "Nigger" (webbsök på egen risk).

 

Källor


Jag kommer att utgå från tidningstexter i urval baserat på sökträffar i KB:s digitaliserade tidningssamlingar. För närvarande är följande tidningar sökbara från när de grundades.
  • Aftonbladet (AB)
  • Dagens Industri (DI)
  • Dagens Nyheter (DN, tyvärr inget material 1993-2013)
  • Expressen (Exp)
  • Svenska Dagbladet (SvD)
När jag beskriver de faktiska bakverken i egna ord, utan citat, kommer jag använda följande termer:
  • chokladboll, det margarin- eller smörbaserade bakverket som många gör hemma eller köper på kafé
  • havreboll, den mjukare, okylda varianten av chokladbollar med lägre kakaohalt som oftast funnits i kiosker och godisbutiker
  • skumboll, det skumfyllda, chokladdoppade, industriellt tillverkade bakverket som går att köpa i vanliga matbutiker, inklusive klassiska märken som Cloettas Mums-Mums

 

Tillvägagångssätt


Den här texten kommer inte att vara censurerad. Även om det här handlar om en del ord som på många sätt är förkastliga så kommer jag skriva ut dem ordagrant. Främsta anledningen är tydlighet och sökbarhet, men också för att även historiska redovisningar av nedvärderande ord förtjänar att behandlas utan omskrivningar, som t.ex. "n-boll" eller "n*g*r".

Min metod är inte superkonsekvent och definitivt inte vetenskapligt stringent. Jag har valt ut det jag betraktat som representativa användningar men försökt gå på känsla för att inte göra det till en knastertorr, superlång studentuppsats. Fokus har främst varit på tidigaste förekomsten av specifika betydelser och sammanhang, inte en genomgång av samtliga träffar. Jag har också gett företräde för texter där sammanhanget är meningsfullt för mig som modern läsare, och de tolkningarna har jag också skrivit ut. Det här handlar också om ordets användning i neutral bemärkelse, alltså som beskrivning av faktiska godsaker. Användning av termen "negerboll" där ordet och dess betydelse i sig diskuteras kommer tas upp i sista delen. Frågan om hur representativa de fyra stora dagstidningarna faktiskt är för svenska som helhet är däremot superkomplicerad. Jag kommer försöka tackla det problemet en smula i den femte och sista delen.

Hänvisning till tidningskällorna kommer vara väldigt grundläggande: parenteser med förkortat tidningsnamn och datum. Den som vill verifiera kan själv nyttja KB:s söktjänst.

 

Det bortglömda godiset


Den första förekomsten av ordet "negerboll" är betydligt tidigare än någon i dagens debatt uppskattat, och det har en betydelse som verkar helt bortglömd idag. Det är faktiskt så höljt i glömskans dimma att det inte går att fastställa exakt hur den såg ut. Den förekommer i säljannons i Svenska Dagbladet under rubriken "Småbröd utan kort" 26 januari 1918:

Negerbollar, med choklad och mandel, c:a 90 st., pr kg., i kartonger om c:a 1 kg. kr. 16:- pr. kg., fraktfritt mot postförskott.

Första förekomsten av "negerboll" i en svensk text, SvD 26 januari 1918

Stockholmsfirman Elbert & C:o publicerade liknande annonser i SvD samma år, 3 mars och 7 augusti. Andra typer av bakverk nämndes och "negerbollarna" blev senare något mindre (ca 200 st per kg). Begreppet "negerboll" måste ha alltså ha tillräckligt vanlig, åtminstone i Stockholm, under sent 1910-tal för att det skulle tas med i annonser upprepade gånger tillsammans med andra typer av godsaker. Även varianten "negerbullar" användes i en liknande annons i DN 3 oktober 1918, men från en annan, anonym säljare. Ordet och begreppet verkar ha varit rätt etablerat vid det här laget. Det hade också en sorts föregångare i godsaken "negerkyss". Den termen finns belagd åtta år tidigare i en artikel om Chokladfarbiks-Aktiebolaget Motala (AB, 15 juni 1910). Vi vet inte hur en "negerboll" såg ut 1918 och exakt vad den bestod av, men det är helt klart att det inte rör sig om dagens chokladboll. Utan kontinuerlig kylning skulle den typen av bakverk bli äcklig gegg och till slut härskna, och en väl utbyggd infrastruktur för obrutna kyltransporter fanns helt enkelt inte 1918.

Ordet dyker upp igen i SvD 5 maj 1925 i en annons för en platssökande laborant, någon som jobbar i laboratorium eller med experimentellt arbete. Personen i fråga var specialist på "Krämfyllning, Dessertpraliner, Konfekt, Marmelad". Den som ville svara på annonsen skulle adressera det till Gumælius Annonsbyrå under rubriken "Negerbollar". I mitten av 1920-talet måste ordet alltså ha blivit tillräckligt etablerat för att det kunde användas på ett rätt abstrakt sätt. I en annan platsannons, 15 år senare (DN, 25 september 1940), sökte en "nykter och skötsam bagerikonditor" arbete och beskrev sig som "kunnig i grova limpor, Nynäs[limpor], andra matbröd, kaffebröd, danska wienerbröd, fint småbröd, bakelser, tårtor, efterrätter, Negerbollar, m.m." Vid det här laget tycks det också varit del av en konditors förväntade standardkunskaper. Men vad var det egentligen för godsak?

"Negerbollar" nämns kring den här tiden i kort historia riktad till barn och ungdomar (SvD, 10 november 1929) och en liten dikt (SvD, 20 december 1936). I den korta historien beskrivs de som något som köps i påse, antingen "femöres och tioöres". De var gjorda "av choklad" och hade "härlig kräm ini". I den senare dikten nämns de i samma kategori som "tio sorters konfekt" och marsipangrisar. Alltså någon form av smågodis eller liknande, och något som skulle vara omedelbart begripligt för de barn som läste texterna. Vi har bara antydningar om vad den bestod av, men det kan fortfarande ha varit något som liknade det som annonserades ut redan 1918.

Den första utförliga beskrivningen publicerades i på 1940-talet i ett recept på "Barnens negerbollar" bland olika former av julgodis (SvD, 14 december 1943). Här har vi det svart på vitt, en instruktion som går att återskapa. Det är uppenbarligen inte en modern chokladboll även om idén att rulla den i socker etablerats. Troligen är det receptet något som var rätt olikt smågodiset. Industriell tillverkning av konfekt och liknande var vid det här laget fullt etablerad och det som gjordes hemma måste ha blivit väldigt olikt det som tillverkades i en fabrik, särskilt i knappa ransoneringstider. Det är mycket möjligt att det här receptet var ett undantag, ett surrogat för det ordinarie smågodiset som kanske inte gick att uppbringa under pågående världskrig, även för den som bodde i "ett land, mitt i stormens bleka öga".

Första publicerade receptet på en "negerboll", SvD 14 december 1943

Efter freden verkar ordningen ha återställts. Fast utan vidare reflektion över vad kriget faktiskt handlat om. Den lika ovanliga som hårresande varianten "niggerboll" förekommer i ett kåseri av Lennart "Red Top" Nyblom (1915-1994) i DN, 5 januari 1949. Här beskrivs det som något som köptes som biogodis till söndagsmatinéer.  Nyblom beskrev den också som "tidens hårdvaluta" för barn, en stark antydan att det inte var något som förvarades hemma i kylskåpet. I "Anden i flasken", en kort historia i "Barnens nyheter" i DN 5 juli 1953, beskriver en pojke sin önskan till en ande om att få "en flygmaskin, en katt, ett halvt kilo negerbollar och en halv kokosnöt". Beskrivningen är inte entydig, men det osannolikt att ett ogräddat margarinbaserat bakverk skulle mätas i halvkilon på det sättet, framförallt för att det inte skulle gå att stapla eller packa i påsar. Det finns alltså rätt starka belägg för att "negerboll" långt in på 1950-talet var en form av smågodis och inte en färskvara som beställdes på kaféer.

 

En godsaks födelse


Enligt ett diskussionsinlägg på Hexmasters blogg publicerades det första receptet på en modern chokladboll i Bonniers Kokbok från 1961, men kallades där "havreboll". Det här stämmer väl överens med utvecklingen i dagstidningsspråket. Vi vet däremot med säkerhet att den moderna chokladbollen hade börjat bli vanlig sig i Sverige någon gång under mitten av 1950-talet. I Aftonbladet den 15:e april 1956 publicerades ett något kortfattat, men fullt igenkännbart, recept som skickats in av 10-åriga Monika i Norrtälje. Här, om inte tidigare, kan vi med säkerhet placera år noll för den moderna chokladbollen!

Det första kända receptet på den moderna chokladbollen (under annat namn)
Från mitten av 1950-talet verkar ordet varit starkt etablerat med samma betydelse som dagens "chokladboll" och förekommer i både recept och är omnämnt i artiklar. "Negerbollar" förekommer som signatur i en insändardebatt om hur ofta det är lämpligt att ge barn godis (Exp, 1 augusti 1956). Insändaren är troligen det sista möjliga belägget för att det var smågodis, även om det kan lika gärna vara en chokladboll. Efter detta verkar definitionen stabiliserat sig för gott.

Ordet återfinns i den nuvarande betydelsen i julgodisrecept under rubriken "Junior i köket" som riktar sig till unga läsare (DN, 14 december 1960). DN:s recept verkar också vara första gången som kaffe ingår i chokladbollssmeten. I SvD (6 maj 1962) intervjuas Inga-Lill på en nybyggd "barnstuga" i Huddinge där hon berättar om dagens lunch efter att hon bjudit "kamraterna på hemmagjorda negerbollar. Expressen (30 november 1964) citerar Vecko-Revyn om hur "Tjabbe", dåvarande kronprinsen Carl Gustav Bernadotte, köper "negerbollar" ett par gånger i veckan i en lokal "gottkiosk". Under signaturen "Farbror Gösta" gav Gösta Knutsson (Pelle Svanslös skapare) en av sina läsare ett recept på "negerbullar" samt en putslustig utvikning att han var så usel på matlagning att han inte vågade sig på ens det enkla receptet. Det finns många andra exempel från 1950-talet och framåt och sammanhanget är, rätt självklart, beskrivningar av vardagsliv, barn och barnfamiljer, och även en hel del kåserier. Ett riktigt bisarrt exempel finns i spalten "Han med örat" (Exp, 19 oktober 1960):
råkade lyssna på en liten gosse vid en kiosk igår:
– Får jag två Lumumbabakelelser . . . !

Han fick sina negerbollar (kokosgrejer).

 

Definitioner etableras


I december 1970 bröt en mindre salmonellaepidemi ut i Sverige. (AB 10 december 1970; AB 12 december 1970; DN 11 december 1970; DN 22 december 1970; Exp 23 december 1970). Smittkällan visade sig vara ett parti kakao från England som sålts över hela landet. Kakaon hade använts för tillverkning av både skumbollar och chokladbollar, industriellt och i hemmet. Skumbollarna visade sig tydligen vara ofarliga eftersom kakaon värmts upp under tillverkningen, men de handgjorda chokladbollarna var tydligen en riktig pesthärd. Ingen tycks ha dött, men spädbarn som smittades av föräldrar svävade i livsfara och fick intensivvård. Det glädjande med det här för moderna läsare är att begreppen "negerboll/chokladboll" och "kokosboll" användes konsekvent i samma texter, och faktiskt med samma grundläggande betydelse som idag. Expressen var t.o.m. snälla nog att publicerade en förklarande bild:

Expressen (23 december 1970) reder ut bollbegreppen efter salmonellautbrottet.

 

Sverige skärper sig


"Negerboll" levde vidare i det neutrala tidningsspråket i recept (Exp 4 mars 1976), artiklar om insamlingar av nödhjälp till Tanzania (AB 30 mars 1985) och i tv-tablåer (sammanfattning av teveprogrammet Sommarhajk, AB 11 augusti 1996). Varianten "negerbulle" fortsatte också att dyka upp sporadiskt, bl.a. i en artikel om kungaparets besök i Hultsfred (Exp, 13 oktober 1978) och i en tevekrönika (AB, 25 oktober 1984). Ordet blev däremot mindre och mindre vanligt från ca 1980 och framåt. Den sista gången som ordet "negerboll" användes som beskrivning av chokladbollar, utan brasklappar eller antydningar om någon kontrovers, tycks ha varit i Expressen 15 maj 2003. Sammanhanget är en rätt uppsluppet skriven intervju med två moderna kompositörer på ett kafé som serverade chokladbollar. Den avslutas med att journalisten konstaterar: "Jag äter upp en trasig negerboll och går på konsert"; formuleringen verkar ha varit ett helt eget val.

Den språkhistoriskt avgörande intervjun publicerades bara några månader innan DO-anmälan av Sjöbo Bröd & Konditori i juli 2003. Efter att anmälan rapporterades i media exploderade frågan på den nationella debattarenan, och diskussionen fortgår i viss mån än i idag, även om försvararna av ordet i praktiken har förlorat striden. Efter sommaren 2003 tvärdog ordets användbarhet som neutral benämning på ett bakverk. Det visar heller inga tecken på att göra någon comeback utan kommer med all säkerhet att helt dö ut inom några decennier på samma sätt som "negerkyss" (mintkyss).

Ordfajten som utbröt 2003 hade däremot en bakgrund. Kritik hade börjat yttras redan under tidigt 1970-tal och kulminerade först 30 år senare. En detaljerad redogörelse av den offentliga debatt i rikstidningarna som föregick Sjöbo-skandalen kommer i femte och sista delen av den här serien. Nästa del kommer att vara betydligt mindre brännbar. Den kommer nämligen handla om ordet som de flesta svensktalande idag tycks vara mest bekväma med: "chokladboll".


Komplettering, 6 september 2015:

Efter lite noggrannare sökningar i KB:s tidningsarkiv hittade jag ett ännu tidigare recept på chokladbollar under namnet "negerboll". Det publicerades i DN 21 maj 1950 och var inskickat av 12-åriga Margareta från Örebro. Så här lyder receptet:
1 hg smör, 3 dcl [sic] havregryn, 1 matsked starkt kaffe, 2 matskedar kakao, 1 matsked vaniljsocker, 1 kkp socker. Rör smör och socker pösigt, arbeta in de övriga ingredienser och rulla sedan runda, jämna bollar. Doppa dem i finhackad mandel och pärlsocker och sätt dem på kallt ställe att stelna. De ska i n t e gräddas.
 År noll får alltså helt enkelt revideras en smula.

2 comments:

  1. Havregryn började ångbehandlas först 1910, så innan dess kan de omöjligtvis använts i kallberedda rätter. Havregryn har också alltid haft låg status pga dess roll som djurföda... så det är rimligt att anta att dess användning i "lyx"-artiklar har börjat under kristid som t.ex. andra världskriget. Söker man med det som utgångspunkt, så finner man att dagens kallberedda chokladboll uppfanns i Danmark 1943 under titeln "Havregrynskugler".
    http://madamsif.dk/2014/12/19/dag-33-havregrynskugler-og-julemad-under-besaettelsen/

    ReplyDelete
  2. Utifrån din länk så verkar det högst troligt att grundreceptet för moderna chokladbollar uppfanns i Danmark och sen spreds till Sverige. Jag är faktiskt lite förvånad att ingen noterat kopplingen tidigare. Tack så hemskt mycket för tipset, Tom.

    ReplyDelete